Alberto Arbasinos biografi
Innehållsförteckning
Biografier - Snyggt språk
Författaren och essäisten Alberto Arbasino föddes i Voghera den 22 januari 1930. Efter en examen i juridik specialiserade han sig på internationell rätt vid universitetet i Milano. 1957 debuterade han som författare: hans redaktör var Italo Calvino. Arbasinos första noveller publicerades först i tidskrifter och samlades senare i "Le piccole vacanze" och "L'anonimo lombardo".
Arbasino var en stor beundrare av Carlo Emilio Gadda och analyserade hans författarskap i olika verk: i "L'ingegnere e i poeti: Colloquio con C. E. Gadda" (1963), i "I nipotini dell'ingegnere 1960: anche in Sessanta posizioni" (1971), och i essän "Genius Loci" (1977).
Se även: Ludovico Ariostos biografiI början av sin litterära karriär skrev Arbasino även reportage för veckotidningen "Il Mondo" från Paris och London, som senare samlades i böckerna "Parigi, o cara" och "Lettere da Londra". Arbasino medverkade även i dagstidningarna "Il Giorno" och "Corriere della sera".
Sedan 1975 har han samarbetat med tidningen "La Repubblica" för vilken han varje vecka skriver korta brev som fördömer det onda i det italienska samhället.
År 1977 var han programledare för programmet "Match" på Rai2.
Hans politiska aktiviteter ledde till att han utsågs till ledamot av det italienska parlamentet 1983-1987, invald som oberoende för det italienska republikanska partiet.
Det är inte ovanligt att Abrasino reviderar och skriver om sina egna verk, till exempel romanen "Fratelli d'Italia" - hans mest betydande text - som först skrevs 1963 och skrevs om både 1976 och 1993.
Se även: Biografi över Fernanda LessaAlberto Arbasino är en av huvudpersonerna i "Gruppo 63" och hans litterära produktion sträcker sig från romaner till facklitteratur ("Un paese senza", 1980). Han betraktar sig som en expressionistisk författare och anser att "Super Eliogabalo" är hans mest surrealistiska bok och även hans mest expressionistiska.
Han har skrivit många titlar och är en sofistikerad och experimentell författare som använder långa metalitterära och litterära utvikningar på många språk; hans verksamhet omfattar också rollerna som kostymjournalist, teater- och musikkritiker och intellektuell.
Han är också författare till dikter ("Matinée", 1983) och har ofta arbetat med teater; som regissör minns vi uppsättningen av Giuseppe Verdis "Traviata" (1965) i Kairo och Bizets "Carmen" vid Teatro Comunale di Bologna (1967).
För det civila värdet av hans offentliga tal har det sagts om honom att han är arvtagare till den lombardiska upplysningstraditionen (Giuseppe Parinis).
Alberto Arbasino avled i sin hemstad Voghera vid 90 års ålder den 22 mars 2020.